"... död."
Tusen tårar skiner i dina ögon,
likt diamanter glittrar de.
Du döljer dem,
ljuger och säger att allting är bra.
Men jag ser hur ont det gör,
hur mycket du hatar dig själv,
för allt som hänt.
Blod sipprar nerför dina bleka armar,
röda streck bildas i ett oläsligt mönster.
Ett leende leker på dina läppar,
medan ännu ett rött streck uppstår.
Döden ser dig rakt i ansiktet,
och jag ser dig le,
som du gjorde första gången vi sågs.
Jag vet vad det betyder,
vad blicken i dina ögon säger.
Hindra dig kan jag inte,
för jag är rädd för din ilska.
Du är döende,
och jag tänker på din reaktion,
om jag skulle hindra dig.
Rädsla, smärta.
Ett skratt undslipper mina läppar,
ekar tomt i det kala rummet.
Jag tror jag håller på att bli galen.
Du stirrar på mig,
den här gången oseende.
Medan jag tittade bort,
hade du tagit ditt liv.
Det är mitt fel,
för jag hindrade inte dig.
En klump växer i min hals,
när jag ser dig.
Tårar väller upp i mina ögon,
men jag motar bort dem.
Det är inte jag som ska gråta,
jag som orsakade det här.
En stor lust att ta kniven växer i mig,
vill slita den från din slappa hand.
Pressa in den i min kropp,
lägga mig ner bredvid dig.
Ta din kalla hand i min,
och låta ett leende växa på mina läppar.
Medan jag förs bort till dig,
till en värld där ingen smärta
existerar.
likt diamanter glittrar de.
Du döljer dem,
ljuger och säger att allting är bra.
Men jag ser hur ont det gör,
hur mycket du hatar dig själv,
för allt som hänt.
Blod sipprar nerför dina bleka armar,
röda streck bildas i ett oläsligt mönster.
Ett leende leker på dina läppar,
medan ännu ett rött streck uppstår.
Döden ser dig rakt i ansiktet,
och jag ser dig le,
som du gjorde första gången vi sågs.
Jag vet vad det betyder,
vad blicken i dina ögon säger.
Hindra dig kan jag inte,
för jag är rädd för din ilska.
Du är döende,
och jag tänker på din reaktion,
om jag skulle hindra dig.
Rädsla, smärta.
Ett skratt undslipper mina läppar,
ekar tomt i det kala rummet.
Jag tror jag håller på att bli galen.
Du stirrar på mig,
den här gången oseende.
Medan jag tittade bort,
hade du tagit ditt liv.
Det är mitt fel,
för jag hindrade inte dig.
En klump växer i min hals,
när jag ser dig.
Tårar väller upp i mina ögon,
men jag motar bort dem.
Det är inte jag som ska gråta,
jag som orsakade det här.
En stor lust att ta kniven växer i mig,
vill slita den från din slappa hand.
Pressa in den i min kropp,
lägga mig ner bredvid dig.
Ta din kalla hand i min,
och låta ett leende växa på mina läppar.
Medan jag förs bort till dig,
till en värld där ingen smärta
existerar.
Kommentarer
Trackback
